På fredagen samlades samtliga partier i Näringsutskottet för att offentliggöra sitt betänkande inför riksdagen. Betänkandet rörde en satsning på nya energikällor, ett uppdrag som Näringsutskottet fått av regeringen. Man beslutade att satsa en stor del av pengarna i bioenergi och en mindre del i solenergi, något som gick emot regeringens order att begränsa sig till en energikälla.
Från det att Emilie Berggren ordförande, tog till orda, var det knäpptyst på pressläktaren, alla väntade spänt på det beslut som kan komma att avgöra vilken riktning Sverige från och med nu skall ta i miljöfrågan. När sedan beslutet offentliggjordes, väckte det blandade känslor. Utskottet bestämde sig för att skicka frågan tillbaka till regeringen, då man bedömt att det både ur miljömässig, men också säkerhetspolitisk och samhällsekonomisk synvinkel skulle vara det bästa att satsa på två alternativ. Och de alternativ man beslutat sig för efter noggrant övervägande var biobränslen och solenergi. Detta beslut är något som efterlängtats, inte minst av fältbiologerna som lobbat ivrigt de senaste veckorna och nu jublade. Och visst vill man att beslutet ska kunna verkställas, men vad ska regeringen svara nu?
Forskargruppen för biobränslen var andra som gladdes åt beslutet, under sitt föredrag på förmiddagen var de oerhört övertygande och visade upp många nya alternativ inom energislaget, såsom bränsleceller och nya tekniker för att framställa etanol direkt ur trä. Båda revolutionerande inom världen av drivmedel. Till exempel kommer man kunna utvinna etanol ur gammalt virke och därmed använda avfall som annars bara bränns. Bränslecellen å sin sida omvandlar kemisk energi direkt till elenergi och har väldigt hög verkningsgrad, teoretiskt hela 83 %.
Solcellgruppen var förstås också nöjda med beslutet, även om solenergins framtid i Sverige har många frågetecken. Man frågar sig om våra få soltimmar kommer göra systemet lönsamt med den effektivitet som finns på solceller idag, med detta som bakgrund var laget noga med att visa att det är därför man behöver pengarna, för att få bättre effektivitet i solcellerna.
Ekonomi
Frågan i dessa finanskristider är, hur kommer förändringarna påverka vår redan ansträngda ekonomi? Vi vet redan att förändringar måste till, enligt de miljömål som finns uppsatta där bland annat 20 % av våra bränslen ska komma från förnyelsebara källor år 2020. Frågan är hur stora förändringar Sverige klarar just nu, när vi rusar mot en lågkonjunktur. Det gäller för regeringen att få fram nya, stabila arbetsplatser som kan ersätta dem som nu går förlorade, exempelvis på bilfabrikerna i Göteborg. Tekniken bakom bioenergin är redan ganska utvecklad och kan börja användas omgående, men kommer Sverige ha råd att investera i nya biogasanläggningar och kraftvärmeverk?
Forskarlaget för biobränslen var tydliga med bioenergins fördelar ur ekonomisk synvinkel, och hävdade att energislaget skulle ge ekonomin en rejäl skjuts framåt och öka sysselsättningen, och helt klart har de en poäng. Råvarorna är billiga och finns i stor mängd i Sverige, all produktion kommer kunna ske inom Sveriges gränser och ge många nya arbetsmöjligheter. Dessutom kommer det kanske till och med kunna finnas exportmöjligheter, inte minst när det gäller kunskaper.
De tvivel som trots allt finns är om bioenergin kommer klara att täcka Sveriges energibehov, och kanske är det där solenergin kommer att fungera som komplement, också här finns möjligheten att Sverige kommer kunna exportera både kunskap och teknik, då vi i Sverige kommit långt med vår forskning kring solceller, framförallt tunnfilmscellen. Denna svenska uppfinning är lättanvänd och med viss effektivisering kommer den bli attraktiv som exportvara.
Kärnkraft
Det som lyftes fram av bland annat Centerpartiets Alexandra Jälthammar, var att man inte bara kan räkna energiomställningens kostnader och vinster i pengar, man måste vara beredd att satsa på energislag som kanske inte ger störst vinst i ekonomiska medel, utan i säkerhet och framtid åt kommande generationer. Och det var en känsla som genomsyrade hela sammanträdet, att ekonomin är vägen mot målet, inte nödvändigtvis målet självt. Det handlar om att få Sverige att klara övergången för att säkerställa en framtid åt våra barn, snarare än att satsa på det energislag som skulle ge ekonomin störst uppsving.
Hur man än vrider på problemet med kärnkraften går det inte att bortse från det faktum att den producerar billig elkraft, något Moderaterna och Folkpartiet använde som sitt starkaste argument under debatten. Forskargruppen för kärnkraft lyfte också fram möjligheterna kring fusion, men lyckades ändå inte övertyga någon om att någon del av kärnkraften skulle vara värt riskerna, varken ekonomiskt, etiskt eller säkerhetsmässigt. Detta trots att man redovisade nya tekniker som skulle kunna få fissionsavfallet att upphöra att vara radioaktivt efter 1000 år, i stället för dagens svindlande 100 000 år.
Det allt fler forskare inser är att vi i Sverige måste bli bättre på att få hushåll att våga satsa på egna miljövänliga anläggningar för värme och el, exempelvis bergvärme och solceller. Med den nuvarande ökningen av försäljningen av miljöbilar skulle vi sedan vara en bra bit på väg mot ett fossilfritt samhälle och kunde därmed också göra oss kvitt kärnkraften, något en betydande majoritet av regeringspartierna jobbar för.
Investeringar
Men i Sverige är det ännu få som vågar satsa fullt ut på miljövänliga alternativ, och med den nuvarande finanskrisen är det få som vågar investera i något över huvudtaget. Kanske är det detta regeringen borde ändra på först, för att få samhällets hjul att snurra igen. En ökad efterfrågan på dessa anläggningar skulle i längden leda till ökad sysselsättning, och ett allmänt större intresse för forskningens resultat.
Både Solenergi och biobränslen tar på bästa sätt tillvara på de resurser vi har i Sverige, båda skulle innebära fler arbetsplatser i forskning, tillverkning och underhåll av de nya verken. Biobränslen kan också garanteras råvaror här i Sverige, något som kan hålla produktionen kvar inom gränserna.
Så, beslutet var måhända inte i linje med regeringens idé, men helt klart rätt i tiden och ett uppfriskande steg mot ett samhälle där vi med ny teknik och en framåtskridande utveckling rör oss i en cirkelrörelse tillbaka till naturen, till tiden då man var beroende av solens varma strålar och den skörd skog och åker kunde ge. Detta för att komma i balans och se framtiden an med solen i ögonen och jord under naglarna!
Kristin Karlsson
Journalist Vetenskapens Allehanda
lördag 29 november 2008
onsdag 26 november 2008
Kärnkraft – en framtidsresurs?
I dagens läge består ungefär 60 % av Sveriges elproduktion av kärnkraft. Sveriges tre kärnkraftverk går idag på överproduktion och genererar ungefär dubbelt så mycket energi som de är byggda för. Är kärnkraft ett energislag för framtiden?
Av vissa kallas kärnkraft för en förnyelsebar energikälla. Kärnenergi är den energi som utvinns genom att antingen klyva (fission) eller slå ihop (fusion) atomkärnor. I dagens kärnkraftverk använder man sig av fission. Kärnkraften har i flera länder gjort att man kunnat minska användningen av de fossila bränslena.
Det ämne som man använder till att driva fissionskraften som finns i kärnkraftverk, är uran-235. Uran finns i stora mängder på jorden, men utvinningen är dyr och ger även upphov till radioaktivitet. Dock är det en ändlig resurs – det tar miljoner år för uran att nybildas, och därför bör inte heller kärnkraften räknas som förnyelsebar energi.
Det finns idag inget energislag som kan konkurrera med kärnkraftens energiproduktion. Kärnkraften producerar oerhörda mängder elström och energi jämfört med de andra energislagen. Men det finns inte heller något energislag som kan ge så ödesdigra konsekvenser om något skulle gå fel. Avfallet som bildas vid kärnkraftsförbrukningen är radioaktivt och skadar organismer i sin omgivning. I dagens läge finns det inget oklanderligt sätt att ta hand om avfallet på.
Det finns dock ett annat sätt att driva kärnenergi på, men som i dags läget inte är särskilt utvecklat. Detta är fusion. Fusion är ett sätt att utvinna energi genom att man slår ihop atomkärnor. Om man skulle kunna finna ett sätt att ta tillvara på energin på ett effektivt sätt skulle det vara både energi- och miljömässigt det ultimata energislaget. Den energi som bildas vid hopslagningen är dock så kraftig att det inte finns någonting som kan hålla kvar den. En energi på 17,6 megaelektronvolt bildas och det blir tiotals miljoner grader varmt. Fusion sker till exempel i solen.
Man har under de 50 senaste åren satsa forskning på hur man skulle kunna ta till vara på energin, men har hittills inte gjort några direkta framsteg. Frågan är hur lång tid det kommer att ta innan man gör några framsteg - och om vi ens har tid att vänta? Miljöhotet står och knackar på våran dörr och det är NU vi måste agera. Vi måste ändra våra energivanor idag. Det finns miljövänliga energialternativ som man redan har forskat på och i viss utsträckning har börjat använda. Eftersom vi måste börja byta ut de icke-förnyelsebara energislagen, så är det kanske det är de alternativ man redan vet lite om som man i första hand ska satsa resurser på. När miljöhotet har ”lugnat” sig lite och man till största del bytt ut de fossila bränslena kan man sedan satsa mer forskning på fusionskraften.
Sofia Dimberg
Journalist, Vetenskapens allhanda
Av vissa kallas kärnkraft för en förnyelsebar energikälla. Kärnenergi är den energi som utvinns genom att antingen klyva (fission) eller slå ihop (fusion) atomkärnor. I dagens kärnkraftverk använder man sig av fission. Kärnkraften har i flera länder gjort att man kunnat minska användningen av de fossila bränslena.
Det ämne som man använder till att driva fissionskraften som finns i kärnkraftverk, är uran-235. Uran finns i stora mängder på jorden, men utvinningen är dyr och ger även upphov till radioaktivitet. Dock är det en ändlig resurs – det tar miljoner år för uran att nybildas, och därför bör inte heller kärnkraften räknas som förnyelsebar energi.
Det finns idag inget energislag som kan konkurrera med kärnkraftens energiproduktion. Kärnkraften producerar oerhörda mängder elström och energi jämfört med de andra energislagen. Men det finns inte heller något energislag som kan ge så ödesdigra konsekvenser om något skulle gå fel. Avfallet som bildas vid kärnkraftsförbrukningen är radioaktivt och skadar organismer i sin omgivning. I dagens läge finns det inget oklanderligt sätt att ta hand om avfallet på.
Det finns dock ett annat sätt att driva kärnenergi på, men som i dags läget inte är särskilt utvecklat. Detta är fusion. Fusion är ett sätt att utvinna energi genom att man slår ihop atomkärnor. Om man skulle kunna finna ett sätt att ta tillvara på energin på ett effektivt sätt skulle det vara både energi- och miljömässigt det ultimata energislaget. Den energi som bildas vid hopslagningen är dock så kraftig att det inte finns någonting som kan hålla kvar den. En energi på 17,6 megaelektronvolt bildas och det blir tiotals miljoner grader varmt. Fusion sker till exempel i solen.
Man har under de 50 senaste åren satsa forskning på hur man skulle kunna ta till vara på energin, men har hittills inte gjort några direkta framsteg. Frågan är hur lång tid det kommer att ta innan man gör några framsteg - och om vi ens har tid att vänta? Miljöhotet står och knackar på våran dörr och det är NU vi måste agera. Vi måste ändra våra energivanor idag. Det finns miljövänliga energialternativ som man redan har forskat på och i viss utsträckning har börjat använda. Eftersom vi måste börja byta ut de icke-förnyelsebara energislagen, så är det kanske det är de alternativ man redan vet lite om som man i första hand ska satsa resurser på. När miljöhotet har ”lugnat” sig lite och man till största del bytt ut de fossila bränslena kan man sedan satsa mer forskning på fusionskraften.
Sofia Dimberg
Journalist, Vetenskapens allhanda
fredag 14 november 2008
Biobränslen i fokus när utskottet samlas
Näringsutskottet var samlat och presskonferensen öppnades. Redan tidigt sattes biobränslen i fokus. Men under ytan uppenbarades det ett flertal olika åsikter.
Klockan 14:50 förklarar ordförande Emelie Berggren(m) presskonferensen öppnad. Den samlade pressen var inte sen med frågeställningar och man var nyfikna på hur diskussionerna hade gått den senaste tiden.
Näringsutskottets ordförande förklarade att man var relativt eniga och att man lutade åt att biobränslen var svaret på deras fråga. Enligt närvarande samhällsvetare var detta en historiskt ögonblick, då utskottet så tidigt förklarade och redovisade sin ståndpunkt. Och trots uttalanden om enighet bland utskottet var inte redaktionen övertygad. Enligt tidigare utspelanden och diskussioner har det förekommit en tydlig oenighet, framför allt inom alliansen.
Partierna fick därför en chans att redovisa sitt tycke i frågan var och en. Detta bekräftade våra spekulationer om oenighet. Det visade sig att det fanns en rad spridda åsikter i frågan partierna emellan och alliansen var splittrad. Så bakom denna fasad av enighet och förståelse fanns det en annan verklighet. Oppositionen visade tecken på enighet då man framförallt vill satsa på miljövänlig och förnyelsebar energi. Man såg helst solen som framtidens energikälla med biogas och biobränslen nämndes som ett godkänt alternativ. Moderaterna bekräftade att man helst såg en utveckling och expansion av kärnkraften. Folkpartiet stämde in i moderaternas åsikt om kärnkraft, men man erkände att man hade vikit sig för de övrigas åsikter angående biobränslen. När det gäller kristdemokraterna och centern var de helt på det klara att det var biobränslen som var det ultimata energialternativet. Centern har dock en vilja att satsa på flera nya alternativ, men man inser samtidigt att de ekonomiska resurserna för detta inte finns.
Så det verkar som att ett beslut redan tagits inom utskottet. Det är biobränslen som man vill lägga de ekonomiska resurserna på i framtiden. De partier som talade väl om biobränslen verkade nöjda och självsäkra under presskonferensen. Men man anade en osäkerhet bland alliansen. Inte helt oväntat dock då man inte tvekade på att poängtera att man egentligen vill satsa på kärnkraften. Men man verkade helt enkelt erkänna sig slagna i diskussionen. Saknar alliansen kämparglöd i dessa frågor?
Ett annat uttalande som oroade pressen var det välanvända uttrycket ”det är bara forskningspengar” som användes flitigt under presskonferensen. Tror inte näringsutskottet att forskningen skulle leda till något? Eller varför vill man inte spekulera i vilken energikälla som är framtiden? Många frågor återstår. Det blir en spännande vecka fram till att beslutet ska tas. Nu återstår det att se om alliansen vågar höja sina röster och ryta ifrån.
Linus Petersson
Journalist, Vetenskapens Allehanda
Klockan 14:50 förklarar ordförande Emelie Berggren(m) presskonferensen öppnad. Den samlade pressen var inte sen med frågeställningar och man var nyfikna på hur diskussionerna hade gått den senaste tiden.
Näringsutskottets ordförande förklarade att man var relativt eniga och att man lutade åt att biobränslen var svaret på deras fråga. Enligt närvarande samhällsvetare var detta en historiskt ögonblick, då utskottet så tidigt förklarade och redovisade sin ståndpunkt. Och trots uttalanden om enighet bland utskottet var inte redaktionen övertygad. Enligt tidigare utspelanden och diskussioner har det förekommit en tydlig oenighet, framför allt inom alliansen.
Partierna fick därför en chans att redovisa sitt tycke i frågan var och en. Detta bekräftade våra spekulationer om oenighet. Det visade sig att det fanns en rad spridda åsikter i frågan partierna emellan och alliansen var splittrad. Så bakom denna fasad av enighet och förståelse fanns det en annan verklighet. Oppositionen visade tecken på enighet då man framförallt vill satsa på miljövänlig och förnyelsebar energi. Man såg helst solen som framtidens energikälla med biogas och biobränslen nämndes som ett godkänt alternativ. Moderaterna bekräftade att man helst såg en utveckling och expansion av kärnkraften. Folkpartiet stämde in i moderaternas åsikt om kärnkraft, men man erkände att man hade vikit sig för de övrigas åsikter angående biobränslen. När det gäller kristdemokraterna och centern var de helt på det klara att det var biobränslen som var det ultimata energialternativet. Centern har dock en vilja att satsa på flera nya alternativ, men man inser samtidigt att de ekonomiska resurserna för detta inte finns.
Så det verkar som att ett beslut redan tagits inom utskottet. Det är biobränslen som man vill lägga de ekonomiska resurserna på i framtiden. De partier som talade väl om biobränslen verkade nöjda och självsäkra under presskonferensen. Men man anade en osäkerhet bland alliansen. Inte helt oväntat dock då man inte tvekade på att poängtera att man egentligen vill satsa på kärnkraften. Men man verkade helt enkelt erkänna sig slagna i diskussionen. Saknar alliansen kämparglöd i dessa frågor?
Ett annat uttalande som oroade pressen var det välanvända uttrycket ”det är bara forskningspengar” som användes flitigt under presskonferensen. Tror inte näringsutskottet att forskningen skulle leda till något? Eller varför vill man inte spekulera i vilken energikälla som är framtiden? Många frågor återstår. Det blir en spännande vecka fram till att beslutet ska tas. Nu återstår det att se om alliansen vågar höja sina röster och ryta ifrån.
Linus Petersson
Journalist, Vetenskapens Allehanda
onsdag 12 november 2008
Fältbiologerna lobbar för evig energi
Med anledning av det stora beslut som energiutskottet ska fatta nästkommande vecka har vi på vetenskapsredaktionen intervjuat representanter från Fältbiologerna, för att höra vad de tänker inför beslutet.
Vad tror ni om beslutet?
Det kommer att bli svårt för dem, det är ett stort beslut, men vi hoppas att de ska komma fram till att de behöver satsa på mer än ett energislag.
Varför ska man satsa på flera? Kommer det inte bli för lite pengar för att göra skillnad för forskningen om man splittrar bidragen?
Att bara satsa på ett alternativ skulle innebära en överexploatering och en onödig ansträngning av resurserna. Exempelvis kan man inte bara satsa på biobränslen, då det skulle krävas fem gånger Sveriges åkermark för att täcka behovet med odlade grödor. Att importera exempelvis etanol producerad av sockerrör från Brasilien är å sin sida högst oetiskt. Dessutom, att satsa på ett alternativ innebär också en risk. Om forskarna skulle konstatera att alternativet inte skulle räcka för att täcka energibehovet så kommer vårt oljeberoende bestå. Vi har som första prioritet att inte skada djur och natur i energiframställningen, så de nya energislagen måste ingå i ett ekologiskt kretslopp, och alla energislagen skulle i för stor skala påverka vår flora och fauna negativ.
Hur känner ni inför kärnkraften?
Vi vill avveckla kärnkraften så snart som möjligt. Den är inte en förnyelsebar energikälla och innebär en risk för samhället. Fusionskraft vore helt klart det optimala, men vi behöver en energikälla nu, och fusionskraften är fortfarande outvecklad och utan garantier, man kan i dagsläget inte säga om man kommer lyckas, om man kommer kunna använda fusionskraft fullt ut. Det är därför inget energislag man bör satsa på.
Vad tror ni om solceller och geotermisk energi då? De är ju oändliga resurser och teknik finns, varför inte bara satsa på ex. solceller?
Inget av alternativen fungerar optimalt i Sverige. När det gäller solenergin är solstrålarna under vinterhalvåret inte tillräckligt energirika för att det skulle fungera helt. I stor skala är det dessutom inte lönsamt ännu. Men däremot kan det fungera bra för att producera el åt privatpersoner. En barnfamilj i villa kan täcka sitt elbehov med 33kvm solpaneler, så till vida huset inte är uppvärmt med el. Om vi istället pratar om geotermisk energi ger det för dåligt för att fungera för elproduktion eftersom jordskorpan är för tjock i Sverige. Däremot som uppvärmning fungerar det utmärkt.
Finns det inga negativa sidor med dessa? Som produktion och beståndsdelar?
Jo, det gör det. Därför behöver man forska mera på båda. Dagens solceller till exempel innehåller kisel, ett ämne som inte är särskilt miljövänligt. Om man använder jordvärme fyller man slangarna med glykol, för att den inte ska frysa. Om slangen läcker innebär det en stor risk för vattendrag bl.a.
Men Bioenergin då? Där finns det ju många olika material att använda, som alla ingår i kretsloppet.
Det är helt klart ett bra alternativ det också, liksom de andra, men inte enbart bioenergi. Vi gillar inte energiskogar, då de stör ekosystemen och än så länge är de svenska skördarna inte kostnadseffektiva, de olika maskinerna kräver för mycket bränsle i dagsläget. Däremot tycker vi att man bör utnyttja avfall och överflödsprodukter i större utsträckning. Men den import som idag förekommer av norska och holländska sopor är inget vi vill ska fortsätta.
Utredning
Fältbiologerna har under de senaste veckorna genomfört en utredning av de olika energislagen, samt deras effekt på samhällsekonomin. Denna utredning fick vi på vetenskapsredaktionen ta del av. De ska nu påbörja sitt påverkans arbete för att övertyga utskottet om att det enda rimliga är att dela på bidragen. Gruppen verkar se framemot uppgiften och ser framtiden med tillförsikt
- Vi har ett mål och det är att vi i Sverige ska kunna producera energi som ingår i ett biologiskt kretslopp.
Det citatet fick avsluta en givande intervju och vi på vetenskapsredaktionen önskar dem lycka till med sitt uppdrag!
Kristin Karlsson
Journalist, Vetenskapens Allehanda
Vad tror ni om beslutet?
Det kommer att bli svårt för dem, det är ett stort beslut, men vi hoppas att de ska komma fram till att de behöver satsa på mer än ett energislag.
Varför ska man satsa på flera? Kommer det inte bli för lite pengar för att göra skillnad för forskningen om man splittrar bidragen?
Att bara satsa på ett alternativ skulle innebära en överexploatering och en onödig ansträngning av resurserna. Exempelvis kan man inte bara satsa på biobränslen, då det skulle krävas fem gånger Sveriges åkermark för att täcka behovet med odlade grödor. Att importera exempelvis etanol producerad av sockerrör från Brasilien är å sin sida högst oetiskt. Dessutom, att satsa på ett alternativ innebär också en risk. Om forskarna skulle konstatera att alternativet inte skulle räcka för att täcka energibehovet så kommer vårt oljeberoende bestå. Vi har som första prioritet att inte skada djur och natur i energiframställningen, så de nya energislagen måste ingå i ett ekologiskt kretslopp, och alla energislagen skulle i för stor skala påverka vår flora och fauna negativ.
Hur känner ni inför kärnkraften?
Vi vill avveckla kärnkraften så snart som möjligt. Den är inte en förnyelsebar energikälla och innebär en risk för samhället. Fusionskraft vore helt klart det optimala, men vi behöver en energikälla nu, och fusionskraften är fortfarande outvecklad och utan garantier, man kan i dagsläget inte säga om man kommer lyckas, om man kommer kunna använda fusionskraft fullt ut. Det är därför inget energislag man bör satsa på.
Vad tror ni om solceller och geotermisk energi då? De är ju oändliga resurser och teknik finns, varför inte bara satsa på ex. solceller?
Inget av alternativen fungerar optimalt i Sverige. När det gäller solenergin är solstrålarna under vinterhalvåret inte tillräckligt energirika för att det skulle fungera helt. I stor skala är det dessutom inte lönsamt ännu. Men däremot kan det fungera bra för att producera el åt privatpersoner. En barnfamilj i villa kan täcka sitt elbehov med 33kvm solpaneler, så till vida huset inte är uppvärmt med el. Om vi istället pratar om geotermisk energi ger det för dåligt för att fungera för elproduktion eftersom jordskorpan är för tjock i Sverige. Däremot som uppvärmning fungerar det utmärkt.
Finns det inga negativa sidor med dessa? Som produktion och beståndsdelar?
Jo, det gör det. Därför behöver man forska mera på båda. Dagens solceller till exempel innehåller kisel, ett ämne som inte är särskilt miljövänligt. Om man använder jordvärme fyller man slangarna med glykol, för att den inte ska frysa. Om slangen läcker innebär det en stor risk för vattendrag bl.a.
Men Bioenergin då? Där finns det ju många olika material att använda, som alla ingår i kretsloppet.
Det är helt klart ett bra alternativ det också, liksom de andra, men inte enbart bioenergi. Vi gillar inte energiskogar, då de stör ekosystemen och än så länge är de svenska skördarna inte kostnadseffektiva, de olika maskinerna kräver för mycket bränsle i dagsläget. Däremot tycker vi att man bör utnyttja avfall och överflödsprodukter i större utsträckning. Men den import som idag förekommer av norska och holländska sopor är inget vi vill ska fortsätta.
Utredning
Fältbiologerna har under de senaste veckorna genomfört en utredning av de olika energislagen, samt deras effekt på samhällsekonomin. Denna utredning fick vi på vetenskapsredaktionen ta del av. De ska nu påbörja sitt påverkans arbete för att övertyga utskottet om att det enda rimliga är att dela på bidragen. Gruppen verkar se framemot uppgiften och ser framtiden med tillförsikt
- Vi har ett mål och det är att vi i Sverige ska kunna producera energi som ingår i ett biologiskt kretslopp.
Det citatet fick avsluta en givande intervju och vi på vetenskapsredaktionen önskar dem lycka till med sitt uppdrag!
Kristin Karlsson
Journalist, Vetenskapens Allehanda
Biobränslen - värt att satsa på
Biobränslen tillhör den förnyelsebara gruppen av energi. Det är dessa energislag vi bör satsa på i framtiden, då den icke-förnyelsebara energin, som t ex fossila bränslen så småningom tar slut.
Man har insett att det inte är hållbart att i framtiden förlita sig på de fossila bränslena. Det är dags att blicka framåt och börja satsa på forskning inom den förnyelsebara energin så att vi inte står där när oljan är slut och inte har något att ersätta den med. Det är dags att starta avvecklingen!
Biobränslen är ett samlingsnamn för sådant från växtriket som man utvinna bränsle/energi ifrån. Det kan vara ved, bark, grenar, spannmål och matavfallsrester (olika spillprodukter). Från biobränslen kan man få både elström och värmeenergi samt använda det som drivmedel. Biobränslen har visat sig vara en bra konkurrent till de fossila bränslena. Vid förbränningen av biobränslen bildas endast vatten och koldioxid. Att låta till exempel bilar och bussar gå på biogas är betydligt bättre än att de går på bensin. Bensin ger mycket större miljöpåverkan än biogas. Även bensin får bl a koldioxid som restprodukt, men också andra miljöfarliga ämnen bildas vid förbränningen. Skillnaden mellan utsläppen av koldioxiden från biogas och bensin är att koldioxiden från biogasen redan funnits i kretsloppet bundet i växterna, som en del i det naturliga kretsloppet. Den koldioxid som släpps ut av biobränslen kan alltså tas upp igen av andra växter. I bensinen finns olja som vid förbränningen bildar koldioxid som tidigare inte funnits med i kretsloppet – utan har lagrats under marken i hundratals miljoner år. Denna koldioxid kan inte tas upp av växterna utan bidrar alltså till en förhöjd koldioxidhalt i atmosfären.
I dagsläget utgör biobränsle ungefär en femtedel av vår energiförsörjning. Detta är något som borde utökas. Med större tillgänglighet kommer troligen efterfrågan på t ex biogasbilar att öka. I Borås går bussarna redan på biogas – vilket visar för andra delar av landet att det faktiskt är möjligt.
Det finns i Sverige god tillgänglighet på olika biobränslen. Det är dessutom ingen särskilt dyrt sätt att framställa energi på. Vi har stora skogstillgångar och kan odla energiskogar. Vi har massor av spillprodukter som det går att utvinna energi från. Det fungerar bra idag, men för att kunna utvinna energin på ett effektivare sätt behövs forskning. Sverige är redan idag ett framstående land på användning och utvinning av bioenergi. Dock behöver man göra satsningar för att den förnyelsebara energin helt ska kunna konkurrera ut den icke-förnyelsebara, vilket är ett måste för framtiden. Man måste effektivisera systemet. Det finns intresserade forskare – men resurserna är knappa.
Även om biobränslen i sig är ett bra energislag som minskar miljöpåverkan drastiskt jämfört med t ex fossila bränslen, måste man ha i beaktning att det inte helt kan ersätta Sveriges energiproduktion. Den mängd energi som idag kan utvinnas räcker inte för att försörja hela Sverige. Man måste ha fler energislag för att täcka hela Sveriges behov. Man vet inte i dagsläget den riktiga potentialen för de olika energislagen, och man bör därför satsa resurser på forskning på fler än ett energislag, så att man sedan verkligen kan avgöra vilken kapacitet det finns, och vilka möjligheter Sverige har att få användning av energin.
Sofia Dimberg
Journalist, Vetenskapens allehanda
Man har insett att det inte är hållbart att i framtiden förlita sig på de fossila bränslena. Det är dags att blicka framåt och börja satsa på forskning inom den förnyelsebara energin så att vi inte står där när oljan är slut och inte har något att ersätta den med. Det är dags att starta avvecklingen!
Biobränslen är ett samlingsnamn för sådant från växtriket som man utvinna bränsle/energi ifrån. Det kan vara ved, bark, grenar, spannmål och matavfallsrester (olika spillprodukter). Från biobränslen kan man få både elström och värmeenergi samt använda det som drivmedel. Biobränslen har visat sig vara en bra konkurrent till de fossila bränslena. Vid förbränningen av biobränslen bildas endast vatten och koldioxid. Att låta till exempel bilar och bussar gå på biogas är betydligt bättre än att de går på bensin. Bensin ger mycket större miljöpåverkan än biogas. Även bensin får bl a koldioxid som restprodukt, men också andra miljöfarliga ämnen bildas vid förbränningen. Skillnaden mellan utsläppen av koldioxiden från biogas och bensin är att koldioxiden från biogasen redan funnits i kretsloppet bundet i växterna, som en del i det naturliga kretsloppet. Den koldioxid som släpps ut av biobränslen kan alltså tas upp igen av andra växter. I bensinen finns olja som vid förbränningen bildar koldioxid som tidigare inte funnits med i kretsloppet – utan har lagrats under marken i hundratals miljoner år. Denna koldioxid kan inte tas upp av växterna utan bidrar alltså till en förhöjd koldioxidhalt i atmosfären.
I dagsläget utgör biobränsle ungefär en femtedel av vår energiförsörjning. Detta är något som borde utökas. Med större tillgänglighet kommer troligen efterfrågan på t ex biogasbilar att öka. I Borås går bussarna redan på biogas – vilket visar för andra delar av landet att det faktiskt är möjligt.
Det finns i Sverige god tillgänglighet på olika biobränslen. Det är dessutom ingen särskilt dyrt sätt att framställa energi på. Vi har stora skogstillgångar och kan odla energiskogar. Vi har massor av spillprodukter som det går att utvinna energi från. Det fungerar bra idag, men för att kunna utvinna energin på ett effektivare sätt behövs forskning. Sverige är redan idag ett framstående land på användning och utvinning av bioenergi. Dock behöver man göra satsningar för att den förnyelsebara energin helt ska kunna konkurrera ut den icke-förnyelsebara, vilket är ett måste för framtiden. Man måste effektivisera systemet. Det finns intresserade forskare – men resurserna är knappa.
Även om biobränslen i sig är ett bra energislag som minskar miljöpåverkan drastiskt jämfört med t ex fossila bränslen, måste man ha i beaktning att det inte helt kan ersätta Sveriges energiproduktion. Den mängd energi som idag kan utvinnas räcker inte för att försörja hela Sverige. Man måste ha fler energislag för att täcka hela Sveriges behov. Man vet inte i dagsläget den riktiga potentialen för de olika energislagen, och man bör därför satsa resurser på forskning på fler än ett energislag, så att man sedan verkligen kan avgöra vilken kapacitet det finns, och vilka möjligheter Sverige har att få användning av energin.
Sofia Dimberg
Journalist, Vetenskapens allehanda
tisdag 11 november 2008
Hemligt sammanträde mellan lobbyister och forskare
Vetenskapsredaktionen förvägrades att närvara vid möte mellan forskargrupp och FältbiologernaVetenskapsredaktionen ansökte tidigt på tisdagsmorgonen om att få delta i mötet mellan fältbiologerna och forskargruppen för biobränsle. Detta delvis för att kunna rapportera om deras samarbete – men blev nekade av okänd orsak. Forskaren Linnea ”Piglet” Johannesson valde att inte kommentera nekandet.
Johannesson ringdes under morgonen upp och ett enskilt möte mellan press och forskargruppen godkändes senare. Vad har detta att säga oss? Vilket slags samarbete driver egentligen Fältbiologerna och forskargruppen? Detta är något vi på redaktionen kommer att utreda. Man vet sedan tidigare att Johannesson har varit på olika turnéer under sommaren för att göra forskningsundersökningar om turnélivet och utnyttja olika energikällor.
Under denna tid blev hon främst fascinerad av användandet av etanol, som enligt henne själv kan användas på flera olika sätt för att utvinna olika former av energi.
Sofia Dimberg
Vetenskapens Allehanda
Johannesson ringdes under morgonen upp och ett enskilt möte mellan press och forskargruppen godkändes senare. Vad har detta att säga oss? Vilket slags samarbete driver egentligen Fältbiologerna och forskargruppen? Detta är något vi på redaktionen kommer att utreda. Man vet sedan tidigare att Johannesson har varit på olika turnéer under sommaren för att göra forskningsundersökningar om turnélivet och utnyttja olika energikällor.
Under denna tid blev hon främst fascinerad av användandet av etanol, som enligt henne själv kan användas på flera olika sätt för att utvinna olika former av energi.
Sofia Dimberg
Vetenskapens Allehanda
Geotermisk energi, energi från moder jord
I alla tider har människan utnyttjat den naturliga värmen som finns bevarad i den geologiska grunden. Samtidigt ökar konkurrensen från övriga energikällor. Frågan blir då, kommer den geotermiska energin bli utkonkurrerad eller ej?
I den rådande debatten gällande energi- och miljöfrågor ökar efterfrågan allt eftersom på förnyelsebara och hållbara energialternativ. Rent internationellt önskar många ett samhälle som inte längre är beroende av olja, och forskning och utveckling gör att vi var dag kommer närmare detta mål. Idag ser vi utveckling på fronter så som solceller, biobränsle och kärnenergi. Trots att det saknas större ekonomiskt stöd för geotermisk energi är detta en energikälla som växer allt mer.
Den geotermiska energin skiljer sig från övriga energikällor av naturlig härkomst, då man utvinner värme från jordens inre, och inte från solen. Det fina med den geotermiska energin är att den är användbar på en rad områden. Antingen utvinner man den värme som finns bevarad och använder den direkt till uppvärmning av faciliteter och hushåll, eller så låter man värmen generera ström och på så sätt erbjuda elektricitet till samhället. Utvinningen av värme till direkt uppvärmning har blivit allt mer populärt de senaste åren då många väljer att värma upp sina hushåll med hjälp av bergvärme. Där man låter vatten värmas upp nere i berggrunden och som man sedan kan ta upp och utnyttja i hushållet.
Tillgångarna på geotermisk energi är mycket stora. Dock kan endast en bråkdel utvinnas beroende på bland annat berggrundens geologiska uppbyggnad, sammansättning samt läge och relation till inre processer i jordskorpan. I områden med aktiv vulkanism och/eller tunn jordskorpa kan energin utnyttjas i större skala, Island är ett lyckat exempel på detta. Här i Sverige är tillgången mer begränsad, och möjligheten för utvinning av större skala är inte lika stor. Det krävs också stort ekonomiskt stöd för att genomföra provborrningar och utvinning. Lund är dock ett lyckat nationellt exempel. Där har man ända sedan 1984 använt en geotermianläggning för att producera värme till stadens fjärrvärmenät. Ungefär 30 procent av stadens fjärrvärme produceras idag genom geotermisk energi.
Sammanfattningsvis kan man säga att Sverige har alla möjligheter att expandera sig när det gäller utvinning av geotermisk energi. Det är en naturlig energikälla som kan användas både till direkt uppvärmning och/eller källa för framställande av elektricitet. Dock vore det mer effektivt att satsa på uppvärmning. Så om viljan bara finns att satsa pengar på en naturlig och hållbar energikälla finns möjligheterna framför oss. I vår egen moder jord.
Linus Petersson
Vetenskapens Allehanda
I den rådande debatten gällande energi- och miljöfrågor ökar efterfrågan allt eftersom på förnyelsebara och hållbara energialternativ. Rent internationellt önskar många ett samhälle som inte längre är beroende av olja, och forskning och utveckling gör att vi var dag kommer närmare detta mål. Idag ser vi utveckling på fronter så som solceller, biobränsle och kärnenergi. Trots att det saknas större ekonomiskt stöd för geotermisk energi är detta en energikälla som växer allt mer.
Den geotermiska energin skiljer sig från övriga energikällor av naturlig härkomst, då man utvinner värme från jordens inre, och inte från solen. Det fina med den geotermiska energin är att den är användbar på en rad områden. Antingen utvinner man den värme som finns bevarad och använder den direkt till uppvärmning av faciliteter och hushåll, eller så låter man värmen generera ström och på så sätt erbjuda elektricitet till samhället. Utvinningen av värme till direkt uppvärmning har blivit allt mer populärt de senaste åren då många väljer att värma upp sina hushåll med hjälp av bergvärme. Där man låter vatten värmas upp nere i berggrunden och som man sedan kan ta upp och utnyttja i hushållet.
Tillgångarna på geotermisk energi är mycket stora. Dock kan endast en bråkdel utvinnas beroende på bland annat berggrundens geologiska uppbyggnad, sammansättning samt läge och relation till inre processer i jordskorpan. I områden med aktiv vulkanism och/eller tunn jordskorpa kan energin utnyttjas i större skala, Island är ett lyckat exempel på detta. Här i Sverige är tillgången mer begränsad, och möjligheten för utvinning av större skala är inte lika stor. Det krävs också stort ekonomiskt stöd för att genomföra provborrningar och utvinning. Lund är dock ett lyckat nationellt exempel. Där har man ända sedan 1984 använt en geotermianläggning för att producera värme till stadens fjärrvärmenät. Ungefär 30 procent av stadens fjärrvärme produceras idag genom geotermisk energi.
Sammanfattningsvis kan man säga att Sverige har alla möjligheter att expandera sig när det gäller utvinning av geotermisk energi. Det är en naturlig energikälla som kan användas både till direkt uppvärmning och/eller källa för framställande av elektricitet. Dock vore det mer effektivt att satsa på uppvärmning. Så om viljan bara finns att satsa pengar på en naturlig och hållbar energikälla finns möjligheterna framför oss. I vår egen moder jord.
Linus Petersson
Vetenskapens Allehanda
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
